Faithless...
And she watches as her babies drift violently away
'Til they see themselves in telescopes
Do you see yourself in me?
We're such crazy babies, little monkey
We're so fucked up, you and me
So why'd you come home to this faithless town?"
- Counting Crows
Något säger mig att jag har gjort rätt ifrån mig.
En väldigt energikrävande helg har satt sina spår.
Jag har lyckats att ha folk omkring mig hela tiden, jag lär känna flera och flera.
Jag är trött precis nu, men jag kan inte sova.
Var hos läkaren häromdagen. I februari eller mars ska jag träffa läkaren igen och då kanske jag blir av med Zoloft. Sen börjar terapin efter jul antagligen. Livet känns bra.
Något hänger dock kvar i bakhuvudet, något som jag vill få bort, som en demon ligger den och ruvar. Det är bara en sak som kan få bort den för en stund. Ett leende.
Första Skoldagen...
Jag gick vinkade hej till några jag känner sådär. Gick in på toaletten och försökte få bort ångesten.
Tittade mig in i spegeln och sa till mig själv, jag ska inte låta ångesten förstöra mer av mitt liv.
Jag gick tillbaka och satt mig vid dem, försökte små-prata lite, gick sådär.
Öppnade tidningen och läste Kalle & Hobbe. Idag blev Kalle skickad till rektorn på sin första skoldag, han sa exakt vad jag satt och tänkte i den stunden: "Det kommer bli ett långt år!".
Jag Är Redo...
"I am colorblind
Coffee black and egg white
Pull me out from inside
I am ready...
Taffy stuck, tongue tied
Pull me out from inside
I am ready...
I am covered in skin
No one gets to come in
I am folded, and unfolded, and unfolding
I am...
I am colorblind
Coffee black and egg white
Pull me out from inside
I am ready
I am ready
I am fine"
- Counting Crows - Colorblind
Hur undviker man att vara sig själv?
Varför känner man att man inte kan vara sig själv ibland?
Varför finns det såna situationer?
Jag är redo...
I Wonder...
"Well everyone needs a better day
And I'm tryin' to find me a better way
To get through the things I do and the things I should
Does it make you wanna come a little closer now?
And did you want to dance with me?
Did you wanna hum a little harder now?
Can you see her?
Waiting there!
Can you see her?
Because I'm almost there!
Can you see her?
Waiting there for someone...
Like me...
Well, all you want is a beauty queen
All you want is a place to lay your head
Be a different kind if you thought you could
But you come the way you are instead"
- Counting Crows - All My Friends
I wonder how things will turn out...
Relationer...
"It's a sin to be fading endlessly
She is leaving on a walkaway
She is leaving me in disarray
In the absence of a place to be
She stands there looking back at me
Hesitates, and then turns away
She'll change so suddenly
She's just like mercury
Yeah, but she's all right with me
Keep some sorrow in your hearts and minds
For the things that die before their time
She's entwined in me
Crazy as can be
Yeah, but she's all right with me"
- Counting Crows - Mercury
Vad är rätt och vad är fel?
Vad känns rätt och vad känns fel?
Vad betyder en tår?
Vad betyder en blick?
Varför går det inte ihop i min hjärna längre. Två saker kommer upp och jag vet inte vilket som kommer hända. Jag försöker verkligen känna efter men det är hela tiden två saker som kommer upp, hur ska jag veta om jag valt rätt eller fel.
Om man gör något som kommer från hjärtat så är det oftast rätt beslut, eller?
Se...
You see yourself descending
And you watch the sky receding
And you spin to see the traffic
For all the things I'm losing
I might as well resign myself to try and make a change
And I'm going down to Hollywood
They're gonna make a movie from the things
That they find crawling round my brain
I wish I was a girl
So that you could believe me
And I could shake this static every time I try to sleep"
- Counting Crows - I Wish I Was A Girl
Att jag inte kan se.
På senare tiden har jag fått alldeles för mycket positiva kommentarer om mig att det är svårt att ta till sig.
Den kanske starkaste minnet jag har av att påverka någon fysiskt och menatlt är en bild jag aldrig glömmer. Ett par ögon som jag aldrig kommer försvinna från mitt minne. Nere på knäna och jag sa nej, men ögonen sa "Varför inte" och jag tyckte synd om personen. Jag kände att jag hade haft sån inverkan att det var skrämmande.
Men allt gick som en reflex.
Jag känner mig förvirrad. Känns som om jag inte vet vart jag har folk. Börjar tänka. Börjar få ångest.
Moral och personligt tyckande tycker jag inte går ihop...
Towe, jag skriver om porrindustrin. Ska se, får snart ut det på bloggen...
Åsikter...
- Savage Garden - Affirmation
Detta inleder Savage Garden deras låt med.
Kan man inte bara hålla med.
En fråga kan diskuteras och diskuteras men personer måste ändå få ha olika åsikter och tycka olika om saker. Hur skulle världen annars se ut om alla argument löstes med den utgången att de slutar med att båda tycker lika om saken.
Vilken är den största musik-gruppen?
Vilken är den bästa filmen?
Vad är rätt eller fel politiskt?
Om alla tyckte lika hur intressanta skulle personer då vara. Hur intressanta skulle världen bli...
Ångest...
Lamps are hanging from the ceiling
Like a lady to her good manners
I'm tied to this feeling"
- Shakira - Underneath Your Clothes
Ångest är en konstig sak.
Fick råd från min psykolog att skriva varje gång jag kände ångest, hur och när den uppkom.
Läste ett citat som sa "De som aldrig känner ångest saknar också det allra viktigaste; fantasi" något i den stilen i alla fall. Varför är det så att när jag känner ångest jag känner mig mest kreativ?
Alla manus jag skrivit har jag skrivit under min värsta ångest. Necronomicon föddes ur Fångar Av Is och ur min ångest. Döden Väntar var ett ångestladdat äventyr som blev ett förvirrat men, som de andra sa, jag kunde skicka in till Bergman. Vad får en person att känna ångest?
Vad får en person att känna något som hela tiden dunkar i hela kroppen?
Jag har tidigare sagt att Lovisa tog ångesten ur mig. När jag kom hem från henne så kände jag att jag inte kunde skriva något på manus eller liknanade ungefär tills tre dagar efter. För då kom den här känslan upp på nytt.
Men som sagt jag är knuten till den här känslan, jag är inte säker på om jag vill att den ska försvinna.
Singing For The Lonley...
"Here comes wasted head-space
Paranoia
Anger, misplaced feelings
Leave me nowhere
All the time
I don't wake up early every morning
'Cause the more I sleep the less I have to say
Scared of you always thinking that I'm boring
Stop me yawning my life away
Tender young confusion
Send black mariah for blue delusions
Lays heavy oh so heavy
On my mind
I'm so sick of people's expectations
Leaves me tired all the time
If your home's full of useless aggravation
Then don't bring it to mine
I seem to spend my life
Just waiting for the chorus
'Cause the verse is never nearly
Good enough
The hooligan half of me
That steals from Woolworths
While the other lives for love"
- Robbie Williams - Singing For The Lonley
För första gången i mitt liv så känner jag skillnad på attraktion och sexuell-attraktion...
Hur Sex Uppfanns...
Sex uppfanns av Thomas Alva Edison den 16:e juli 1876.
Vid denna tid hade Edison arbetat på att utveckla "underhållningsapparater" åt folket och under de föregående månaderna hade han uppfunnit pruttkudden, Playdoh, glasögon med lösnäsa, den första sladdlösa vibratorn (en massiv ångdriven enhet som täckte sex och en halv fotbollsplan och vars skötsel krävde 235 man) och den apparat som han ansåg var hans största gåva till mänskligheten vid det tillfället: kulspetspennan som visade en naken kvinna när man vände på den.
När sex introducerades blev det totalt kaos i landet och för att upprätthålla ordningen beslagtog regeringen alla Thomas' patent och ritningar och låste in dem i det federala arkivet till 1886. (Det enda undantaget var hans planer för den ångdrivna vibratorn, vilka släpptes 1964 och användes som grunddesign åt kärnvapenubåten USS Trident).
Förtvivlad över den förstörelse han åstadkommit, fördubblade Edison sina ansträngningar att bereda underhållning åt folket och uppfann snabbt filmen, mimeografen och grammofonen. Hans största uppfinning, glödlampan, skapades som ett sätt att avskräcka folk från att ha sex. För, som Thomas själv sade: "Vem i herrans namn skulle vilja göra det med lyset tänt?"
Källa: http://www.yttermera.se/
BDSM...
"Listen, when you're giving pain to someone, don't think about the pain that person is feeling. Just concentrate on how good it feels to be causing someone pain. That's the best thing you can do for a true masochist!"
- Ichi The Killer
Ordet BDSM hör man inte varje dag.
Det räknas som tabu bland många. Även fast många inte vet vad det är.
BDSM är en sammandragning av de tre förkortningarna
B&D (B/D) för bondage och disciplin eller dominans,
D/s (D&s) för dominans och "submission" (underkastelse), och
SM (S&M) för sadomasochism eller sadism och masochism.
Bondage är utan tvekan det vanligaste och det som förekommer mest bland sovrummen. Vilket är helt enkelt att binda någon. Och/Eller på något sätt dämpa ner ett sinne. Oftast med ögonbindel. Detta gör partnern mer avslappnad.
"Women's fashion is a subtle form of bondage. It's men's way of binding them. We put them in these tight, high-heeled shoes, we make them wear these tight clothes and we say they look sexy. But they're actually tied up."
-David Duchovny
För er som har ett rikligt sexliv så bör ni någon gång exprimentera med matriella ting.
Att låta sig bindas ner tyder på en otrolig tillit till den andra personen, man lämnar sin kropp i den andras händer. Det är något av de sexigaste man kan göra för den andra partnern.
Vissa tänker BDSM så tänker de slag och smärta, men det är mycket mera.
Det behöver inte ens vara sex utan bara att sexuellt njuta av smärta är en viss typ av BDSM.
Men som sagt det är så mycket mer än bara slag och smärta. Det är ännu en del av grenen som är sexuellt och har med människors sätt att se på saker och ting.
För mer information om BDSM: http://www.bdsm-borgen.com/bdsm.html
Solnedgång...
"There are three things people love to stare at: A rippling stream, a sunset and a Zamboni going around and around."
- CSI: Crime Scene Investegation
Jag gick på Strandpromenaden och satt och såg på folk som satt och såg på solnedgången.
Vad är det med solnedgångar som gör att dem är så drömlika. Istället för att titta på solnedgången så såg jag på alla ansiktena som satt och såg på den. Alla såg ut och drömma.
En såg ut att drömma om en kvinna.
En annan om en lysande karriär.
En annan om kärleken.
En annan om sin pojkvän som satt bredvid.
En annan om att vara lycklig.
När jag ser på solnedgången så ser jag romantik med någon man älskar.
Vad ser du?
Min Syn...
"She talks kinda lazy
And people say she she's crazy
And her life's a mystery
She's really got a magical spell
And it's working so well
That I can't get away"
- Edison Lighthouse
Vad ett år kan göra.
Jag ska ge er min syn på kärlek inom partnerskap.
När man är 5 år så är det underbart eller äckligt.
När man är 10 år så vill man ha det men vet inte hur.
När man är 15 år så har man fått det eller vill ha det ännu mer.
När man är 20 år så har de flesta haft det.
När man dör så har man separerat från folk man älskat i hela sitt liv, partner eller inte.
Jag fick ganska många kommentarer efter mitt inlägg om Lovisa, lite här och vart.
När vi berättade hur vi blev tillsammans så blev folk chockade.
Jag tog med henne till skolan en dag. Efter fick jag massor med kommentarer om hur bra min flickvän såg ut. Den kanske tjejen som ser bäst ut i min klass sa att hon önskade att hon själv såg ut så som Lovisa. Jag blev chockad.
Jag har fått bekräftelse på att jag ser bra ut från fler än en person sen hon gjorde slut.
Nu säger folk att det inte är jag som förlorat något utan hon som förlorat något. Särskilt efter jag berättat vad jag gjorde för henne. Senast idag fick jag en kommentar på att hon önskade nästan att hon var min flickvän, att jag var dröm-pojkvännen som gör något sådant.
Det måste vara självsäkerheten som gör att jag aldrig lyckas ändå. Jag har fått många på kroken men ingen sådär. Det kommer, säger alla. Visst, det gör det säkert. Men jag börjar bli otålig.
Låter detta desperat. Är jag desperat?
Nja, jag vet inte. Kanske.
Men jag är inte ute efter ett ragg. Jag är ute efter en person jag tycker om.
Exhibitionistiska Regler...
"I Think I'm Done With The Sofa
I think i'm done with the hall
I think i'm done with the kitchen table, baby
Let's go outside"
- George Michael - Outside
Har hört på radion lite idag.
En fransk porrstjärna blev lite för full och började ha sex med massor av personer på en pub.
En kvinna gav oralsex till en man helt öppet i Örebro.
Är detta fel?
Är inte sex en kärleksfull akt mellan två personer.
Jag har levt med att sex är tabu, men varför är det så egentligen?
Sex är väl något av det mänskilgaste som finns. Att förneka våra egna drifter är att förneka det enda som gör oss till människa. Eller?
Det är bara Scimpansen och delfiner som har sex för "skoj" eller för att det är skönt. Just sex är en av de få sakerna som skiljer oss från djuren. Varför ska vi gömma det?
Är det för småbarnen?
Sex har blivit för oseriöst. Vi kan inte hantera det längre. Varför kan vi inte lära barnen om sex redan när dem är små?
Varför inte lära ut dem vad det innebär, riskerna och vad det betyder. Annars får barnen ändå reda på det på något annat sätt och då blir de bara mer nyfikna. Sexualitet är något som kommer naturligt och borde läras in redan från barnsben. Det kommer ändå bli endel av deras liv senare.
Jag tror inte det är rätt att gå omkring och ha sex överallt, men är man två personer som tycker om varandra och är exhibitionistiska så varför inte. Det är en kärleksfull akt som borde behandlas med omsorg men med en stor portion skoj också. Bara dem förstår vad dem håller på med.
Vad Är Det...
"So come on, baby
Let's just have fun
Let's breathe stardust into our lungs
Let's drive too fast
Let's go too far
When our hearts bleed it lets us know we are alive
And that we are doin' fine"
- Jewel - Doin' Fine
Jag har fått ganska så många kommentarer på så många olika håll för min blogg.
Med runt 30 sidanvisningar varje dag så känns det som om fler läser än vad jag trodde.
Vad är det för samhälle vi lever i när personer vill ta livet av sig?
Det undrar jag faktiskt. Det är så många ungdomar som är så trötta på sitt liv och finner ingen mening med det. Är det samhället som förstört dem så, eller ska man skylla på något annat?
Jag orkar inte må dåligt. Dock så kan det bli så ändå. Försöker kämpa emot.
Nu börjar till och med magmuskler växa fram :-P.
En tränad romantiker. Jaja, det är säkert bra för hälsan också...
Jag Undrar...
"Inside my skin
I feel your tongue
Telling me I'm dirty
And licking my bones
A surge against silence
A knife across a plate
Makes the sound
Of need on hate"
- Jewel - Grey Matter
Ida, jag undrar varför folk är rädda för ett sånt samtal?
Är det för dem inte vet va de ska säga?
Jag tror inte det. Jag tror folk är rädda för att det kan bli för personligt.
Det är inte lätt att säga saker som får en person att känna sig behövd och underbar.
Jag hoppas jag aldrig kommer få känna "sådär" igen. Att jag bara måste få prata med någon.
Jag har inte mått så dåligt sen INNAN Lovisa gjorde slut.
Varför måste jag alltid göra det som är rätt?
Varför kan jag inte drivas av känslor?
Jag vill göra allt rätt men fortfarande drivas av känslor.
Svårt att säga. När Lovisa ringde upp mig för kanske två veckor sedan, hon ringde om och om igen. Hon sa när vi gjorde slut att detta kanske bara var en paus. Skulle jag ha svarat?
Eller skulle jag drivits av mina känslor, så som jag gjorde?
Det är svårt att förstå min och Lovisas relation till varandra eftersom redan efter några timmars pratande ansåg vi varandra som själsfränder. Vi var ett redan från början. Hon sa senare att hon grät efter varje gång hon hade pratat med mig i England för hon kunde inte fatta att hon träffat en sån underbar kille. Jag själv hoppade av glädje.
Senare när vi spenderat mer tid tillsammans så visste vi båda att vi mådde ganska dåligt och jag låg där bredvid henne när hon grät, jag viskade hur underbar hon var och att jag alltid skulle finnas där för henne. Jag fyllde min stuga med ljus, med ett hjärta av ljus på golvet.
Jag fick henne att gråta av glädje efter hon hade fått min överraskning på Alla-Hjärtans-Dag. Hon ringde upp mig. Sen kom hennes mamma ner och efter hon hade läst och förstått överaskningen så grät hennes mamma också. Lovisa skulle aldrig träffa en person som mig igen.
Det var kärlek vid första ögonkastet.
Första gången jag såg henne log hon ett underbart leende.
Undrar om jag någonsin får se ett sånt leende igen?
Känns Som...
"That's All I Wanted
Something special, something sacred -
In your eyes
For just one moment
To be bold and naked
At your side"
- George Michael - Father Figure
Sitter här och skriver detta.
Tre filmer på en kväll, en del av mig delades ut på ett silverfat.
Jag gillar inte personer som ser en person som utrycker sig annorlunda och säger att han är sjuk i huvudet.
Personen tar hand om sina problem på ett annat sätt. Gör det honom till en sämre människa. Personen njuter av saker som inte en "normal" person gör. Gör det honom till en sämre person?
Jag håller med Ingrid. Det värsta ordet som någonsin existerar och kommer existera är ordet "normal". För alla är vi olika.
Och Misse, en person som jag letar alltid efter bekräftelse över att personer gillar en eller inte. Jag accepterar om personer inte gillar mig, om jag vet varför. Ibland kan bara en blick säga ifrån sig mer än tusen ord. Jag vet vilka som bryr sig om mig. Jo det kanske. Men jag vet inte vilka som egentligen skulle vilja ta emot ett telefon-samtal av mig när jag verkligen mår som värst...
Depression...
"There's another world
That hides inside of all this tension that I'm feeling
And all this solitude is my confidence eroding
So I slide inside of someone's mouth and someone's eyes
Until there's a sound of something intimate exploding
Surprise! surprise!
Another pair of lips and eyes
And that is the consequence
Of actually feeling"
- Counting Crows - Carriage
Det är svårt att förklara hur ångest känns som. Jag tror det kan vara en individuell upplevelse.
Så som jag har förklarat och upplevt är:
Tänk er att stå på en helt fri äng, ni andas fritt och det hela är så fritt.
Nu tänk er nu att ni står mitt i Centralen i Stockholm. Två miljoner människor springer runt omkring dig och du står bara still mitt i alltihopa. Två miljoner männsikor som inte har någon aning om vart dem ska och som bara springer runt omkring dig. Tänk er vilken stress ni skulle uppleva och vad svårt ni skulle ha att andas i den folkmassan. Tänk er den stressen och andningen.
Nu tänk tillbaka på den fria ängen. Ni står där på ängen. Men nu har ni den där känslan av stress, två miljoner människor som springer runt omkring dig och hur svårt ni har att andas. Sätt den inuti i ert bröst, hela den där omgivningen av Centralen finns inuti i ert bröst. Så upplever jag min värsta ångest.
Jag har haft kontakt med andra som är i värre sitution än jag och som har riktigt pestiga liv.
Jag tror inte ni vet hur det känns att gråta sig till sömn när man är i 12-års åldern. Varenda natt.
Jag undrar om ni vet hur det känns att skära upp sina lår bara för att komma igång igen efter en panik ångest attack. Gång på gång.
Jag undrar om ni vet varför personer skär sig i handlederna.
Jag undrar om ni vet hur det känns att ta medecin för att bli "normal".
Jag undrar om ni någonsin stannat upp och undrat varför folk vill ta självmord istället för att genast döma dem.
Vissa av dessa saker har jag själv upplevt.
Min ångest har jag känt i mer än två år. Det var bara två månader sen jag verkligen fick reda på att det är ångest jag känner. Jag trodde det var "normalt" och jag trodde alla människor kände så här, man får bara leva med det, tänkte jag. Varför skulle det vara så svårt för mig?
Sen Lovisa gjorde slut så har jag fått hjälp. Jag fick hjälp direkt, jag fick tid hos en läkare på psykatriska. Efter lite prat så ville han att jag skulle sättas in på akutavdelningen, jag tänkte:
"Jag har känt mig så här dåligt i över ett år, varför är det helt plötsligt SÅ AKUT?".
Jag pratade med min pappa om det och vi bestämde att jag skulle stanna hemma över helgen. Jag fick med mig sömntabletter för jag hade sovit jätte dåligt de senaste veckorna.
Helgen gick och ingenting blev bättre.
På måndagen så fick jag hjälp av en psykolog och samma läkare. Jag blev intagen på akutavdelningen. Jag fick min medecin, jag fick ångest. Fyra dagar gick och jag skulle prova på att sova hemma igen. Jag ringde Lovisa, dum som jag är, och världen rasade.
Jag åkte in till akuten och stannade i två dagar till.
Personer säger att jag är mera öppen nu, det är för att jag måste vara öppen för att inte må allt för dåligt. Allvarligt mår jag bättre nu än vad jag gjort på mycket länge. Folk som tänker att jag kanske inte borde gå in i ett förhållande förrens jag är "frisk". Jag mådde skit och jag klarade av ett förhållande som höll i 10 månader. Säger inte det någonting?
Om någon undrar något, vad som helst, från personliga frågor till allmänna frågor om det här. Vem som helst som läser det här. Vilken person ni än är. Tveka inte att fråga, mina närmaste vänner till främlingar jag inte träffat. Tveka inte att fråga
Mail: [email protected]
Anledningen till att jag skriver det här, är för att idag fick jag den meningen av Ida som kanske jag fått mest sen jag berättade öppet om hur jag mår.
"Jag vet inte vad jag ska säga, det är så svårt att veta"
Efter Lovisa gjorde slut så har jag fått kontakt med fler "som jag". Och det känns som om jag bevisat att bara säga "du är en underbar person" kan få vem som helst att lysa upp.
Vad ska ni säga. Jag vill inte låta elak nu, men ni sa ingenting förut, då jag verkligen behövde det, så jag klarar mig utan att ni säger något alls, dock är det inte rättvist att säga så.
Om ni verkligen bryr er så gör inte som jag säger till er, säg inte ingenting.
Om ni verkligen bryr er så vill jag ha kommentarer till detta inlägg som lyder:
"Jag bryr mig". Allt ni behöver göra för att jag ska må så bra mycket, MYCKET bättre är att säga att ni bryr er. Det visar det som jag har saknat i 18 år.
Snälla Läs...
"Why's it gotta be so complicated?
Maybe if we are surrounded in beauty
Someday we will become what we see
We are everyday angels
Be careful with me 'cause I'd like to stay that way"
- Jewel - 'I'm Sensitive'
För alla er som verkligen bryr sig om mig.
Jag förstår inte varför, vad har jag kvar att bevisa. Idag fick jag den kanske enda meningen som verkligen betyder att man berör en person.
Om jag tar hand om alla. Vem ska då ta hand om mig?
För jag vet inte hur länge jag orkar.