Joakim "JoeZ - Cineasten" Engström

Vi sitter här i väntan på att tåget ska gå, går om 2 timmar. Jag behöver en toalett, väldigt snart.
Annars finns det inte så mycket att berätta, kommer hem om mindre än en vecka och det ska bli grymt skönt. Få äta färsk mat, med färska grönsaker. Min mamma envisades med att ha grönsaker på bordet varenda dag sen jag var liten, nu har jag till och med växt upp med att börja gilla det. Hemskt...

Jag har sammanlagt skickat tre paket hem, 2 och halvt kilo kläder och 5 böcker. Alla adresserade till min pappa. Ska bli intressant att se om de sista böckerna kommer fram eftersom jag inte packeterade in dem särkilt bra :P...

Jag har klipp mig för 8 kronor också, egentligen kostade det 4 krnoro men gav fyra kronor i dricks :O... Oj, oj...
Jag har blivit generösare med dricksen sen Varanasi, av någon konstig anledning, men det är inga stora summor jag ger heller.
Ska bli skönt att äntligen ge sig av...

Åker imorgon...
Jag kommer hålla min blogg uppdaterad under hela resan så detta är det snabbaste sättet att få tag i mig.
Ge kommentarer och läs om min resa, om ni vill :P...
Jaja, sitter hos Misse nu och är lagom trött. Är mest bara orolig för jag hoppas jag ahr med allt, annars har jag ingen aning om hur det kommer vara där borta.

Tack så mycket Frank, hoppas du får det bra på ön också :)...

"Well I had a little feeling to have a big night
And woke up feeling small and not so brave and not quite right
I had to face the who am I and where is she and what did I do
But worst of all I had to face the big light

The big light came through my window and it opened up my eyelids
and it snapped them up like roller blinds and told me things that I did

I can't face another day and night of good ideas and complications
And I'm thankful that I didn't open another bottle of inspiration
And I cast my shattered mind over selected memories
I didn't even touch the light switch so I knew I'd never see
Well I had a little feeling to have a big time
And I woke up to alarm bells like a big church chime
But sooner or later you're gonna face the big light"
                                                                         - The Big Light


The Big Light, gud, kreativitet, psykisk utveckling?
Undrar om psykisk utveckling inte innebär gud ibland?
Vad är en sån där rejäl rubbning i jaget?
Är det inte som ett stort ljus som visar vad man gör och man får se på det med en annan vinkel.
Är det inte det som är persnlig utveckling, att se?

So here it is... :)

"There once was a musical troupe
A pickin' singin' folk group
They sang the mountain ballads
And the folk songs of our land

They were long on musical ability
Folks thought they would go far
But political incompatibility led to their downfall

Well, the one on the right was on the left
And the one in the middle was on the right
And the one on the left was in the middle
And the guy in the rear was a Methodist"
            - The One On the Right Was On The Left - Johnny Cash
                             
Livet leker just nu, är irriterad på det mesta men på ett otroligt glatt sätt. Allting känns så bra.
Vet inte va det är. Kanske är det att Kristin kommer, kanske är det för att min rock kommer (köpt en rock som liknar exakt den som Neo har i Matrix:Realoded), kanske är det för att vi får en pärkboll, vet ej...

Idag så hade jag urtråkigt och mådde almännt dåligt på lektionen, Andrea som satt bredvid mig såg det och skrev en dikt till mig, på lektionen som fick mig att små le, efter så gav hon mig en text som det stod Var Glad! på. Jag blev glad för att någon brydde sig just i det ögonblicket. Värmde. Just då!
Så hörde Jonna av sig också, chockad blev jag. Alltid roligt att få närmare kontakt med härliga människor.
Min recension av pjäsen Peer Gynt var också grymt uppsakttad. Känns för bra...

Vet inte om ni är intresserade av mina filosofiska aspekter?
Ska jag skriva lite?
Hör gärna av er?

"Before he left, he went and named me "Sue."
Some gal would giggle and I'd get red
And some guy'd laugh and I'd bust his head,
I tell ya, life ain't easy for a boy named "Sue."
Well, I grew up quick and I grew up mean,
My fist got hard and my wits got keen,
There at a table, dealing stud,
Sat the dirty, mangy dog that named me "Sue."
He was big and bent and gray and old,
And I looked at him and my blood ran cold
And I said: "My name is 'Sue!' How do you do!
Now your gonna die!!"
And he said: "Son, this world is rough
And if a man's gonna make it, he's gotta be tough
So I give ya that name and I said goodbye
I knew you'd have to get tough or die
And it's the name that helped to make you strong."
He said: "Now you just fought one hell of a fight
And I know you hate me, and you got the right
To kill me now, and I wouldn't blame you if you do.
But ya ought to thank me, before I die,
Cause I'm the son-of-a-bitch that named you "Sue.'"
I got all choked up and I threw down my gun
And I came away with a different point of view.
And I think about him, now and then,
Every time I try and every time I win,
And if I ever have a son, I think I'm gonna name him
Bill or George! Anything but Sue!"
                            - A Boy Named Sue - Johnny Cash

Sitter här i sängen med min bärbara dator och filosfierar. längesedan jag verkligen hade tid att tänka och reflektera. Vad har hänt med mig?
Ett år.
Ett år.
Upprepar meningen lugnt för mig själv och tårarna börjar flöda.
Ett år.

Vad kan egentligen hända på ett år.
Det är konstigt, det känns som om hela mitt liv kommer kretsa kring det här året.
Detta är utan tvekan det året som har förändrat mig mest.
Hmmm, måste samla tankarna innan jag fortsätter.
Det finns så många stunder jag minns och alla har jag delat med mina vänner.
Det är ju ingen hemlighet längre att jag låg för ett år sedan inne på psykatriska kliniken. Det var då jag verkligen tog tag i mitt liv, gjorde det jag verkligen ville göra.
Finns så många stunder jag minns:
Jag skrikandes och gråtandes hem på mopeden i en annan rätt s diffus kväll.
Jag och Misael förra midsommarafton, badade i havet klockan tolv på natten i Tofta.
När jag gick med Toveh på Gröna Lund, då vi åkte svänggungorna och Extreme, och gick på vegancafé.
Jag och Linnea på kongressen med hårt hållna händer på stenblocket när vi såg Roger Pontare, allt folk och uppspelet av sagan. Många minnen från kongressen.
När Linea kröp intill mig i Världarnas Krig.
Hårsyskonen som spelade LaserGame.
Den goda mjukglassen med Turkisk Peppar i.
Minns stunderna på Max i Piteå, när jag gick vilse och skulle till Filip.
Jag och Filip på ett stenblock i ett arbetsområde i Piteå, pratade om livet och förhållanden.
Flera minnen från året:
Jag och Misael på kryssning, var helt underbart.
Mina resor till Norrlanda och Squashen.
När jag satt på krogen och pratade med Towe, och sen förflyttade vi oss till K2.
Min och Misaels resa till Tofta som slutade i Slite.
När jag chattade med Matilda in på natten.
Och när jag kom till festen som Matilda var på och satt och pratade med halvdruckna människor, som för övrigt inte minns mig.
När jag och Filip köpte kycklinghamburgare och åt dem och såg på Akira.
När jag för första gången chattade med Maja, jag på webcam hemma hos Job.
När jag var ute och gick med Maja och tre stora hundar hemma hos henne, skönheten i allt som fanns.
När jag satt och pratade med Lovisa i telefon på expen, ljuset utanför.
De otaliga stunderna med Simon på café. Ord och erfarenhet utbyttes.
Kvällarna jag satt och pratade med Jenny på expen.
När jag satt och lanade och pratade med Kim om allt.
Otaliga stunder i Tovehs förre detta lägenhet.
När jag och Toveh gick i staden på hennes födesledag på kvällen, kylan och tårarna.
När jag och Simon gick hem ifån en fest och han berättade hur han insåg att han skulle byta linje.
När jag och Simon skjildes åt samma kväll och SMS:et jag fick, som nästan fick mig att bryta ihop.
När Angelica försökte lära mig att spela trummor på nyårsafton.
När Torunn var utklädd till en mimare och inte kunde prata på Hedbergs.
När jag och Paulina stod nere på tunnelbanan efter 'dejten'.
Minns jag och Kristin på Hedbergs innan vi blev tillsammans, hennes osäkerhet.
Kristins och min första kyss.
När jag och Kristin precis blivit tillsammans men ville hålla det diskret, och träffade Matilda nere på Hedbergs.
Jag, Simon, Kristin, Moa och någon till satt på expen och käkade pizza.
När jag och Filip såg på Gudarna Måste Vara Tokiga och pratet efteråt.
Så många stunder som bör nämnas som jag aldrig kommer glömma...

Det börjar röra på sig här utanför min stuga och stressen börjar komma till mig.
Minns mina blogginlägg och att http://joez.blogg.se faktiskt är ett dokument över mitt nya liv.
Förnyelse.
Finns så många personer jag hoppas jag kommer hålla kontakt med resten av mitt liv.
Misael, Filip, Simon, Jobjörn, Ronja, Toveh m.fl.

När jag tänker på detta år så finns det en person jag hyser väldigt stor tillit och beundran till: Jobjörn.
Vissa flinar säkert åt tanken men prata med honom och se att han har precis allt en vän ska ha.
Det tog ett tag innan jag insåg det, men det är mycket tack vare honom jag mina två senaste förhållanden har ens existerat. Han skänker ro och glädje på ett sätt som är ovanligt och jag tckar honom för det.

Filip är också en person som jag hyser otroligt tillit för. En person som jag både beundrar och icke-beundrar. Han har gett mig otroligt mycket det senaste året och insett hur lycklig jag är.  Han är en person som har så mycket att ge och och vi hoppas att du inte lyssnar till honom och går din egen väg.

Misse, Simon och alla de andra hoppas, jag att ni vet hur mycket ni gett mig det senaste året.

Det är så många minnen som kommer tillbaka och jag hoppas att varenda en som delar dem förstår hur mycket dem betytt för mig som person.

Jag vaknade upp i morse och insåg att det är så många personer jag vill träffa och se men så lite tid. Skickade SMS till personer jag vill ha kvar i mitt liv, personer jag vill hålla kontakten med, personer som sakta börjar att försvinna...
Åhh, finns så många personer jag vill ha bättre kontakt med: Ingrid, Bella, Anna, Paulina...

Vi ska fira min bror födelsedag idag så jag borde göra mig i-ordning. Avlutar detta 14:00 och kanske försöker fortsätta mitt år någon gång snart.

"On A Monday I Was Ar-rested (Uh Huh)
On A Tuesday They Locked Me In The Jail (Oh Boy)
On A Wednesday My Trial Was At-tested
On A Thursday They Said Guilty And The Judge's Gavel Fell"
                                                  - Johnny Cash - I Got Stripes

Okej, en glömd räkning och mitt mobilabbonemang stängs av och jag kanske kommer få en prick och inte kunna låna pengar på tre år...
Jä*ligt klantig av mig... Men man lär sig av sina misstag och accepeterar att man gjort fel.

Kristin kommer snart, hon är försenad med 20 minuter men det gör inte så mycket.

Jag märker mer och mer att jag använder synen får att göra saker och ting. Det är det sinnet som betyder mest för mig.
Vilket sinne använder du dig mest av?
Har länge undrat hur man ser på världen med att använda olika sinnen. Tänk om jag inte hade sett så bra och luktat bättre, då hade jag känt lukter av saker som jag inte luktar nu. Jag har väldigt bra syn säger mina syntestare. Antagligen för att jag såg på så mycket film, eller så såg jag på så mycket film för att jag ser bra?

Tänk er en hund som luktar sig fram, eller en orm som smakar sig fram?
Hur ser dem världen, vad känner dem som jag inte känner?

Börjar undra om jag skulle berätta om min underbara dag jag haft.
Pratat med folk, folk som jag inte pratat med tidigare, fått dem att skratta på lektionen.
Men saken är den att den glädjen och styrkan får jag mest tack vare en enda person.
Jag är så extremt kär och lycklig, älskar henne så otroligt. Helt otroligt att hon är min...

Så nu när jag förstör min hörsel och stämband på att sjunga med till Modern Talkings "Win The Race" så undrar jag om jag redan vunnit eller om man verkligen behöver vinna om man har en sån underbar tjej som henne. Jag finner sån extrem frid och lycka i henne.
Det var längesedan jag var så här lycklig.

"Keep on smiling, keep on smiling, cause when you're smiling, the whole world smile with you.
Cause you're out of this world, when I look at you, I hear out of this world, the music that no mortal ever knew"

Allt kändes så bra.
Jag känner mig faktiskt säker.
Mycket verkar dock hända med mina vänner.
Simon ska byta till Samhäll
Toveh har pojkvän
Okej två stora förändringar.
Dem förändrar mig också.

Ännu en underbar helg där jag sett på mig själv från nya vinklar.
Var i Stockholm denna helg, känns som om jag börjar få en ny bild av mig själv.
Självständig och förnuftig. Jag tycker om mig själv.
Och det verkar som om andra gör det också...

Jag kommer igåh när jag väl började lyssna på Jewel och började läsa H...
Det fanns en sak verkligen gjorde mig lycklig och det var Jewels "Thank You" i hennes liveinspelning av 'Sometimes It Be That Way'. Och när man lyssnar på hennes liveinspelning av 'Do You' så skrattar hon och det är något med hennes röst som gör en glad, kanske inte när hon jsunger men när hon pratar.
tror inte det hade varit samma sak om jag inte hade upptäckt H.
det är också en sak som verkligen gjort mig lycklig. Det sägs att en person har ett hemligt liv och ett offentligt liv. Man har jämt saker man inte vill berätta. H står för mitt hemliga liv...

Såg 'Serendipity' för inte så länge sedan och det är så härligt att man kan gråta av lycka. Känna hur man flyter iväg och börjar skrika åt TV:n när dem precis missar varandra och sen ändå i slutet gråta av lycka...

Mitt utskick är ute nu... Känns underbart :D...
Måste dock påpeka att kunskapskanalen är på samma kanal som barnkanalen. Börjar bara sändas efter 18:00.

En sak slog mig i förmiddags och jag har skrattat ända sen dess :-P...
Ingrid är helt underbar...

"The ghosts of the tilt-o-whirl will linger inside of your head
and the Ferris wheel junkies will spin there forever instead
When I see you, a blanket of stars covers me in my bed
And the lovesick rejections that accompany the company I keep
All the razor perceptions that cut just a little too deep
I can bleed as well as anyone but I need someone to help me sleep
So I throw my hand into the air and it swims in the beams
Well I know I don't know you and you're probably not what you seem
but I'd sure like to find out"
                                      - Counting Crows - Mrs. Potter Lullaby

Känns som om allt går ganska bra nu. Allt är otroligt bra.
Vännerna flödar och mitt sociala liv är ritkigt bra.
Och så har jag tagit hand om det enda som någonsin skulle kunna dra ner mig. Nu känner jag mig starkare än någonsin. Livet känns bra för en gångs skull.

Gick och la mig innan 19:00, så nu sitter jag här, klockan ett på en onsdagsnatt och lyssnar på Frank Sinatra från en av hans live uppträdanden, Angel Eyes. Han sjunger som ingen annan när han verkligen gör det. Och nu så kommer Fred och Audrey in i bilden. Bonjour Paris!

På tal om Audrey Hepburn. Hon måste vara den vackraste kvinnan i filmhistorien (hon och Monica Potter, självklart). Hon har det där starka, smarta, intellektuella uteseendet och en sån stark feminin sida. My Fair Lady & Funny Face är underbar...

Sen vill jag tacka Bella för den enda kommentaren om min debattartikel.
Och det är inte det enda jag vill säga till dig, men det gör jag personligen, inget jag ska ta upp i en blogg :-P. Bara så du är beredd på det Bella. Jag har tagit hand om endel saker, det är anledningen till mitt första stycke...

Väntar fortfarande på kommentarer från några andra, men jag ska inte stressa någon...

"It's one more day up in the canyons
And it's one more night in Hollywood
Now the days go by so fast
If you think that I could be forgiven...I wish you would
The smell of hospitals in winter
All at once you look across a crowded room
To see the way that light attaches to a girl
I can't remember all the times I tried to tell my myself
To hold on to these moments as they pass
And it's one more day up in the canyon
And it's one more night in Hollywood"
                                          - Counting Crows - A Long December

Tiden far förbi så snabbt.
Den här dagen har gått snabbt, men det känns som om jag börjar få insikt i mig själv. Många saker har hänt, jag vill inte dra det. Men det finns en person där ute som jag bryr mig väldigt mycket om och jag tackar henne ödmjukt. Hon har gjort mer för mig än vad jag någonsin kommer kunna nämna och tacka henne för.

Det slår mig att jag alltid gillat att ha ett liv utanför mina vänner och denna miljö. En sak som jag aldrig glömmer, det gav mig ett liv utanför livet, det gav ett litet samhälle med människor som alla njöt av samma intresse. Det blev ett leende varje gång någonting roligt hände. Och jag gick omkring som om det var min värld, bara min. Kändes så underbar skönt.

Hmmm, undrar vad jag ska göra med mitt liv nu?
Jag ska i alla fall upp i morgon bitti och gå till skolan. Helst med ett leende.

"You see destruction and demise
Corruption in the skies
From this fucking enterprise that I'm sucked into your lies
For me I say God, y'all can see me now
'Cos you don't see with your eye
You perceive with your mind
Bust a few rounds of motherfuckers
Remember but the thought is
I brought all this so you can survive when law is lawless
Fearless, sensations that you thought was dead
No squealing, remember it's all in your head"
                               - Gorillaz - Clint Eastwood

Jag gjorde en animation i skolan som jag var ljudtekniker på.
SVT har hört av sig och frågat om vi vill vara med och berätta om hur vi ljudlagt våran animation, dem ska göra ett program om hur man ljudlägger. Så på torsdag åker jag gratis till Stockholm, in till SVT, och ska spela vara med i TV. Det kommer visas någon gång i v.42.

Vi får en ny UNF-konsulent på måndag. En skön kille. Lär nog bli bra. Det blir dock riktigt svårt att ersätta dig Towe.

Igår så vaknade jag upp och insåg något.

Varför kan jag inte få ut orden längre. Det går inte längre än till tankar.
Jag måste uppdatera min blogg oftare...