Heroes...
"Linderman: You see, I think there comes a time when a man has to ask himself whether he wants a life of happiness or a life of meaning.
Nathan: I'd like to have both.
Linderman: Can't be done. Two very different paths. I mean, to be truly happy, a man must live absolutely in the present and with no thought with what's gone on before, and no thought of what lies ahead.
But a life of meaning, a man is condemned to wallow in the past and obsess about the future. And my guess is that you've done quite a bit of obsessing about yours these last few days."
Såg klart Heroes säsong 1 just.
Det har varit en jäkla resa, och den slutade som man ville, det var inte jättebra genomfört men det var fint.
Vad jag tycker om mest om serien är, förutom dess mysterier, mänskligheten i det hela. Om det finns ett öde? Hur flyr man från det? Vad är meningen med oss? Vad gör vi här? Vilka är vi?
Även om Heroes vill ge ett svar så tillfredställer det inte oss, men det vet serien om och uppmuntrar oss att fortsätta söka, att drömma.
Går det att leva ett liv med mening och lycka?
Vad är lycka om inte sorg skulle finnas?
Och vad är mening om inte lyckan fanns där, bakom meningen?
Balans, vi vill inte ha för mycket mening, då kanske vi förlorar gemenskapen.
Vi vill inte ha ständig lycka för då förlorar lyckan sitt värde.
Jag tror vi behöver sträva efter lycka och känna oss meningsfulla när någon ser på oss.
Jag tycker Heroes är bra för att den visar det.
Ser faktiskt fram emot säsong 2 nu, men har inte förväntningarna för höga. De sista avsnitten var inte alls lika bra som de första. Känns som om nya skådespelare behöver in om Tim Krall ska lyckas med det han vill för säsong 2.
Nathan: I'd like to have both.
Linderman: Can't be done. Two very different paths. I mean, to be truly happy, a man must live absolutely in the present and with no thought with what's gone on before, and no thought of what lies ahead.
But a life of meaning, a man is condemned to wallow in the past and obsess about the future. And my guess is that you've done quite a bit of obsessing about yours these last few days."
Såg klart Heroes säsong 1 just.
Det har varit en jäkla resa, och den slutade som man ville, det var inte jättebra genomfört men det var fint.
Vad jag tycker om mest om serien är, förutom dess mysterier, mänskligheten i det hela. Om det finns ett öde? Hur flyr man från det? Vad är meningen med oss? Vad gör vi här? Vilka är vi?
Även om Heroes vill ge ett svar så tillfredställer det inte oss, men det vet serien om och uppmuntrar oss att fortsätta söka, att drömma.
Går det att leva ett liv med mening och lycka?
Vad är lycka om inte sorg skulle finnas?
Och vad är mening om inte lyckan fanns där, bakom meningen?
Balans, vi vill inte ha för mycket mening, då kanske vi förlorar gemenskapen.
Vi vill inte ha ständig lycka för då förlorar lyckan sitt värde.
Jag tror vi behöver sträva efter lycka och känna oss meningsfulla när någon ser på oss.
Jag tycker Heroes är bra för att den visar det.
Ser faktiskt fram emot säsong 2 nu, men har inte förväntningarna för höga. De sista avsnitten var inte alls lika bra som de första. Känns som om nya skådespelare behöver in om Tim Krall ska lyckas med det han vill för säsong 2.
Bio...
Har som många redan vet börjat arbeta på bion. Det går lite trögt i början men blir bättre.
Jag är väldigt trött just nu. Dessa två dagar har varit lite av ett töcken. Känns som om verklighten ligger långt ifrån. Kan kanske bero lite på för mycket Heroes tittande och filmtittande.
Har 3 timmar och 20 minuter kvar av Heroes säsong 1 och det börjar bli väldigt spännande särskilt där jag slöt senast när Sylar höll på att hugga av huvudet på Peter, scary...
Rekomenderar hela Bourne sviten, nu efter att jag sett alla så är de riktigt bra actionfilmer, precis så jag vill ha en actionfilm. Tycker dock att MI3 var det bästa i actionväg de senaste åren.
Har ont i ryggen just nu och är trött.
Häromdagen drömde jag att jag själv var en Hero och min krafta var att min näsa kunde flyga iväg och lukta på lukter där den flög. Den flög bara av och svävade runt på platser. Och eftersom min kraft var ganska lam så kände jag att jag inte kunde vara med och slåss mot de onda Transformers som förstörde staden. Så jag befann mig i ett sorts tvibo som liknande ett flytande rum, där var man säker...
Jag är väldigt trött just nu. Dessa två dagar har varit lite av ett töcken. Känns som om verklighten ligger långt ifrån. Kan kanske bero lite på för mycket Heroes tittande och filmtittande.
Har 3 timmar och 20 minuter kvar av Heroes säsong 1 och det börjar bli väldigt spännande särskilt där jag slöt senast när Sylar höll på att hugga av huvudet på Peter, scary...
Rekomenderar hela Bourne sviten, nu efter att jag sett alla så är de riktigt bra actionfilmer, precis så jag vill ha en actionfilm. Tycker dock att MI3 var det bästa i actionväg de senaste åren.
Har ont i ryggen just nu och är trött.
Häromdagen drömde jag att jag själv var en Hero och min krafta var att min näsa kunde flyga iväg och lukta på lukter där den flög. Den flög bara av och svävade runt på platser. Och eftersom min kraft var ganska lam så kände jag att jag inte kunde vara med och slåss mot de onda Transformers som förstörde staden. Så jag befann mig i ett sorts tvibo som liknande ett flytande rum, där var man säker...
Heroes...
Såg på TV-serien Heroes igår. Har sett de 6 första avsnitten och vid en punkt bugade jag mig framför TV:n.
Länge sedan jag såg något lika bra.
Länge sedan jag såg något lika bra.