Filosoferande...
Jag var tvungen att göra ett avbrott i skrivandet för att se hur man stavade filosoferande.
Jag vet att det kan kännas töntigt att skriva detta men ibland fascineras jag av hur mycket det finns i matrix trilogin:
Merovingian: But do you? You think you do but you do not. You are here because you were sent here, you were told to come here and you obeyed. [Laughs] It is, of course, the way of all things. You see, there is only one constant, one universal, it is the only real truth: causality. Action. Reaction. Cause and effect.
Morpheus: Everything begins with choice.
Merovingian: No. Wrong. Choice is an illusion, created between those with power, and those without.... ...Beneath our poised appearance, the truth is we are completely out of control. Causality. There is no escape from it, we are forever slaves to it. Our only hope, our only peace is to understand it, to understand the `why.' `Why' is what separates us from them, you from me. `Why' is the only real social power, without it you are powerless. And this is how you come to me, without `why,' without power. Another link in the chain.
Jag börjar ana att det är väldigt svårt att förstå orsaksamband, eller inte att förstå det men att praktisera det in ens liv. Kan man praktisera något som är en teori om hur saker är och inte om hur man bör leva?
I förrgår kastade jag ut ett äppelskrutt ur mitt fönster, eftersom jag bor på andra våningen så brukar det oftast hamna i skogen, denna gång kastade jag fel och utan att tänka på det ignorerade jag det.
När jag sedan skulle ut så låg äppelskruttet där och utan att bli irriterad så log jag och tänkte på orsaksamband. Det hamnade där för att jag kastade ut det.
Jag brukar le åt folk som är lite irriterade och tappar något i golvet eller så händer något annat som gör dem bara mer irriterade, det händer väldigt ofta under något sorts av stress.
Sekunden dem böjer sig ner och plockar upp saken så slår tanken mig att, hade inte personen varit så irriterad/stressad så hade inte personen tappat saken i golvet.
Jag tror att om man förstår orsakssamband så förstår man också att bli irriterad inte hjälper.
Dock så tror jag på att vi har ett val, för att om vi förstår detta så tror jag vi kan välja att inte bli irriterad i den situtionen för att vi förstår att det inte leder fram till något i den situtionen vi är i.
Jag tror att irritation handlar om otålmod, en viss lathet. Vi har inte tålamod med andra människor och ibland inte omvärlden och sakerna som omringar oss. Om vi tappar en kniv i golvet så blir vi irriterad för att kniven hamnade i golvet och har ofta inte en tanke på att det faktiskt var vi som tappade den av olika anledningar.
För är det inte konstigt att uttryck som "nu släpps fan lös" eller "nu tror jag fan är lös" finns eftersom när vi är irriterade så verkar fler saker hända som gör oss irriterade än vad som vanligtvis brukar hända.
-------------------------------------------------------------
Idag tänkte jag också mycket på svagheter, mycket av personer har så svårt att visa sina svagheter framför folk, självklart så tror dem på skratt eller någon sorts av avböjning om dem skulle visa sina svagheter.
Jag undrar varör det är så svårt att visa sina svagheter, vad är det som gömmer sig bakom dessa väggar?
Vissa personer ska vara så tuffa, mycket för att dem måste hålla uppe en fasad för att folk inte ska se att dem är ganska rädda. Det är den där fasaden som borde gömmas och rädslan som borde visas, inte bara får man en kontakt med andra personer som aldrig får annars man mår bättre också.
Öppnar man upp sig på det sättet mot en person får man oftast deras svageheter tillbaka och man får en kontakt baserat ärlighet och inte olika tryck och fasader.
Bara för att jag pratar om rädslor och svageheter så ska jag säga vad jag aldrig säger och aldrig sagt till någon, inte ens min flickvän, Kristin, just för att det är en osäkerhet som jag inte vill visa för att den baseras på rädsla:
Jag skäms otroligt för att jag fortfarande åker moped. Detta kanske är trivialt för viss personer och jag förstår inte varför jag bryr mig men det är så jäkla svårt att få bort den idén från huvudet. Folk i 20års åldern ska inte åka moped, de ska cykla eller ha bil. Detta kan förklara varför jag ibland parkerar på konstiga ställen, även om dem jag ska till vet att jag åker moped så tror jag att det lindras genom att de i alla fall inte får se den.
Trots att jag försöker få bort denna töntighetstämpeln från mitt huvud så har det varit så.
Jag har i alla fall tjänat massor av pengar på bensin samt så har jag inte släppt ut så mycket koldioxid i luften :D...
Men men, nu är det bekännt och jag lers smått för att dem som läser detta kommer göra det.
Jag har också en viss rädsla för att bli ensam för att jag trycker undan personer, och ju mer jag trycker dem åt sidan desto mer ökar rädslan och desto mer trycker jag dem åt sidan. Jag tror jag har en automatisk tanke i mitt huvud att jag inte riktigt vet hur jag ska beté mig och jag vill skippa problemet helt och hållet. Tycker det är jobbigt.
Samt så finns det vissa personers sällskap jag tvekar till, om jag verkligen vill spendera tid med denna person. Tror året på Geijerskolan gjorde att jag blev lite mer kräsen gentemot min ungämgeskrets.
Detta var två av mina svagheter i alla fall, som jag arbetar på och att bekänna dem är den största biten på vägen.
-----------------------------------------------------
Annars är det bra i mitt liv, har köpt en hemmabio förstärkare för två och ett halvt tusen så jag har sorround på mitt rum nu, det är lite smått lyxigt. För er som inte visste så har jag också en 160 cm bred säng nu :)...
Jag tog mig tid att städa i hallen på övervåningen häromdagen och det tog tid men nu ser det mycket bättre ut.
Jag har också spenderat massor av tid på Kristins dator som hon köpte av mig för en liten summa och den är ihopsatt och klar samt fick jag ihop delar till en stationär dator som faktiskt är bra, har dock ingen skärm, men tänkte köpa ett begnagat grafikkort med TV-ut så jag bara ska se på film med den.
Jag vill också sätta igång att skriva rescenioner men hittar aldrig tiden till det riktigt, har ju knappt tid med min blogg :(... Men jag ska bättra på mig. Det handlar inte om att inte ha tid utan att ta sig tid.
I detta inlägg om irritation så vill jag påpeka att jag också blir irriterad och tappar grejor i golvet, det är lätt att bli irriterad och jag är ju bara mänsklig.
Försöker också hjälpa till mer här hemma.
Ibland slås jag av en fruktansvärd rastlöshet. Jag har också drabbats av en sorts städmani, jag tror det är för att jag är i en liten orolig tid just nu, med jobb och framtid att tänka på så jag tror att jag kommer få ordning på mitt liv genom att ha ordning runt omkring mig, och har jag inte ordning runt omkring mig så blir jag smått frustrerad.
Försöker få in en träningsrutin igen
Tror inte så mycket mer har hänt. Ska dock betygsätta min 1340 film på filmtipset, såg den ikväll och det blev Bröderna Marx 'Go West' som jag sätter en trea på, den är lite för spretig men har några riktiga guldkorn i sig.