Mina 100 Bästa Filmer, plats 21 - 30...
Kommentarerna blir längre och jag ska försöka att hålla de andra kortare.
Det kanske mest intressant med dessa tio filmer är att två är regisserade av Steven Speilberg.
-----------------------------------------------------
21. The Band Wagon (1953)
The Band Wagon har ett ledmotiv som summerar upp film och teater riktigt bra, sången That’s Entertainment! är en av filmens absoluta höjdpunkter och görs med otrolig glädje att det smittar av sig. Vincente Minelli var en av de ledande regissörerna under MGM:s storhetstid, särskilt på musikalfronten, och detta förblir hans största insats. Fred Astaire och Cyd Charisse gör det perfekta paret med vissa dysfunktionella drag. Filmen är en knippe lycka utan att för den skull falla ner i Fausts käftar.
22. Mr. Smith Goes To Washington (1939)
När ett förbud skulle sättas 1942 i det tyskockuperade frankrike mot att visa amerikanska filmer så valde många biografmaskinister att visa Mr. Smith Goes To Washington innan förbjudet satte igång, en biograf visade till och med denna film 30 dagar non-stop. Det är något ytterst märkligt med Frank Capra, han är från Sicilien men har ändå lyckats att göra de mest amerikanska filmerna i historien. Även om höger och vänster flanken satte sig emot filmen när den kom ut så har den alla ingredienserna för att vara en helamerikansk film, talen klingar av amerikansk ådra och hjälten har de amerikanska idealen och vägrar släppa dem. Filmen är ett ypperligt mästerverk som får oss att tro på demokrati.
23. Schindler's List (1993)
Det tog tio år innan Spielberg ens ville/kunde regissera denna film, han ansåg att han själv inte var en tillräckligt mogen filmskapare. Filmen hamnar ofta högt på filmlistor och även om den kanske inte har haft samma slagkraft här i Sverige så är det trots allt en perfekt film. Spielberg är den drivande kraften bakom hela projektet och det är inte mer än att vi tackar för det han gjort för film och de upplevelser han gett/ger oss.
24. M (1931)
M är kanske inte bara Fritz Langs bästa film, den är också en stor inspiration till den kommande film-noir som skulle blomma i USA tio år senare. Filmen gav Peter Lorre en stor start och han är antagligen den mest skrämmande mördaren i filmens historia. M var den första filmen som använder så kallat leitmotif genom att låta Lorre vissla I Bergkungens Dal varje gång han skulle dyka upp på bild. Det är Peter Lorre, Fritz Lang och Fritz Langs fru och manusförfattaren Thea von Harbou som gör denna film värd att se och till ett oförglömligt mästerverk.
25. 12 Angry Men (1957)
Jag har en svaghet för rättegångsdraman, det är något fascinerande över dem. Detta gör att 12 Angry Men hamnar så högt upp på listan. Detta är Sidney Lumets första film som regissör och han gör ett utomordentligt jobb, han och Boris Kaufman (fotografen) är otroligt skickliga i att låta rummet och karaktärerna porträtteras med en fingertoppskänsla. Ett perfekt exempel är att filmen börjar med kameran över karaktärernas huvud för att hela tiden arbeta sig ner och i slutet vara under huvudena, detta ger en känsla av överlägsen/underlägsen sympati och förståelse för karaktärerna. Att detta var Lumets filmdebut är svårt att tro.
26. Raiders Of The Lost Ark (1981)
Vad skulle filmvärlden ha varit utan John Williams musik? Ledmotivet till Indiana Jones är perfekt för karaktären till Indiana Jones och är ett oförglömligt stycke musik. George Lucas och Steven Spielberg var idésprutorna medan Lawrence Kasdan sammanställde manuset. Spielberg regisserar sin mest äventyrligaste film och gör det med glimten i ögat. Raiders är inte bara packad med action och övernaturliga föremål, den har också ett härligt sinne för humor, filmen tar inte sig själv på för stort allvar, vilket är mer än perfekt.
27. Duck Soup (1933)
Det är något speciellt med Marx Bröderna, de är perfekta på att vara knäppa och dra oneliners, det finns otaligt många oförglömliga scener i deras filmer. Dock så är det Duck Soup som håller sig allra bäst och som inte flyger för långt bort med konstiga subplots och out-of-place musiknummer.
Duck Soup är den sista filmen med de fyra bröderna (de blev senare bara tre) och den är mästerlig med sina one liners (”…and remember, while you're out there risking life and limb through shot and shell, we'll be in here thinking what a sucker you are”) och fysiska komedi där varje broder balanserar ut den andra, filmen har så många skämt att det krävs att man ser den fler gånger för att greppa alla. En riktig pärla bland Marxfilmerna och ett onekligt mästerverk.
28. North By Northwest (1959)
Alfred Hitchcock ville göra något ”lättsamt” och valde att regissera manuset av Ernest Lehman. Självklart hjälpte Hitchcock också till med manuset och ut kommer ett mästerverk. Cary Grant och Eva Marie Saint (den blondaste av Hitchcocks blondiner) är skurna för rollerna. Här finns också många av de klassiska Hitchcock stunder och inte minst finalen på Mount Rushmore. Detta kanske inte är den bästa av Hitchcocks filmer men det är den mest actionfyllda spänningen han någonsin lyckades skapa.
29. Star Wars (1977)
Det är inte många filmer som har skapat en stor skara hängivna fans som Star Wars har. Star Wars skapades av George Lucas under en lång period och gav upphov till två uppföljare och tre prequels. Det är den allra första Star Wars filmen som fortsätter att vara den bästa. Här har vi allt ifrån härliga stridscener, coola ljusvärd och replikerna som får det att rysa i kroppen. Inte nog med det så är det fullt av teologiska antydningar och klassikiska berättarknep. En nostalgitripp för alla generationer sen 1977 och ett otroligt mästerverk.
30. Sherlock Jr. (1924)
Sherlock Jr. är onekligen en av de mest tekniskt framstående och djärvaste bland stumfilmskomedierna. Allt tack vare Buster Keaton, han regisserade och var huvudaktören och gjorde alla sina stunts själv (när han filmade denna film så bröt han nästan nacken). Den är bara 45 minuter lång men har fler skratt än många komedier har på två timmar. Sherlock Jr. är Buster Keatons allra bästa film (enligt mig) och som visar att både Busters hjärna och hjärta är på rätta ställena.
Det kanske mest intressant med dessa tio filmer är att två är regisserade av Steven Speilberg.
-----------------------------------------------------
21. The Band Wagon (1953)
The Band Wagon har ett ledmotiv som summerar upp film och teater riktigt bra, sången That’s Entertainment! är en av filmens absoluta höjdpunkter och görs med otrolig glädje att det smittar av sig. Vincente Minelli var en av de ledande regissörerna under MGM:s storhetstid, särskilt på musikalfronten, och detta förblir hans största insats. Fred Astaire och Cyd Charisse gör det perfekta paret med vissa dysfunktionella drag. Filmen är en knippe lycka utan att för den skull falla ner i Fausts käftar.
22. Mr. Smith Goes To Washington (1939)
När ett förbud skulle sättas 1942 i det tyskockuperade frankrike mot att visa amerikanska filmer så valde många biografmaskinister att visa Mr. Smith Goes To Washington innan förbjudet satte igång, en biograf visade till och med denna film 30 dagar non-stop. Det är något ytterst märkligt med Frank Capra, han är från Sicilien men har ändå lyckats att göra de mest amerikanska filmerna i historien. Även om höger och vänster flanken satte sig emot filmen när den kom ut så har den alla ingredienserna för att vara en helamerikansk film, talen klingar av amerikansk ådra och hjälten har de amerikanska idealen och vägrar släppa dem. Filmen är ett ypperligt mästerverk som får oss att tro på demokrati.
23. Schindler's List (1993)
Det tog tio år innan Spielberg ens ville/kunde regissera denna film, han ansåg att han själv inte var en tillräckligt mogen filmskapare. Filmen hamnar ofta högt på filmlistor och även om den kanske inte har haft samma slagkraft här i Sverige så är det trots allt en perfekt film. Spielberg är den drivande kraften bakom hela projektet och det är inte mer än att vi tackar för det han gjort för film och de upplevelser han gett/ger oss.
24. M (1931)
M är kanske inte bara Fritz Langs bästa film, den är också en stor inspiration till den kommande film-noir som skulle blomma i USA tio år senare. Filmen gav Peter Lorre en stor start och han är antagligen den mest skrämmande mördaren i filmens historia. M var den första filmen som använder så kallat leitmotif genom att låta Lorre vissla I Bergkungens Dal varje gång han skulle dyka upp på bild. Det är Peter Lorre, Fritz Lang och Fritz Langs fru och manusförfattaren Thea von Harbou som gör denna film värd att se och till ett oförglömligt mästerverk.
25. 12 Angry Men (1957)
Jag har en svaghet för rättegångsdraman, det är något fascinerande över dem. Detta gör att 12 Angry Men hamnar så högt upp på listan. Detta är Sidney Lumets första film som regissör och han gör ett utomordentligt jobb, han och Boris Kaufman (fotografen) är otroligt skickliga i att låta rummet och karaktärerna porträtteras med en fingertoppskänsla. Ett perfekt exempel är att filmen börjar med kameran över karaktärernas huvud för att hela tiden arbeta sig ner och i slutet vara under huvudena, detta ger en känsla av överlägsen/underlägsen sympati och förståelse för karaktärerna. Att detta var Lumets filmdebut är svårt att tro.
26. Raiders Of The Lost Ark (1981)
Vad skulle filmvärlden ha varit utan John Williams musik? Ledmotivet till Indiana Jones är perfekt för karaktären till Indiana Jones och är ett oförglömligt stycke musik. George Lucas och Steven Spielberg var idésprutorna medan Lawrence Kasdan sammanställde manuset. Spielberg regisserar sin mest äventyrligaste film och gör det med glimten i ögat. Raiders är inte bara packad med action och övernaturliga föremål, den har också ett härligt sinne för humor, filmen tar inte sig själv på för stort allvar, vilket är mer än perfekt.
27. Duck Soup (1933)
Det är något speciellt med Marx Bröderna, de är perfekta på att vara knäppa och dra oneliners, det finns otaligt många oförglömliga scener i deras filmer. Dock så är det Duck Soup som håller sig allra bäst och som inte flyger för långt bort med konstiga subplots och out-of-place musiknummer.
Duck Soup är den sista filmen med de fyra bröderna (de blev senare bara tre) och den är mästerlig med sina one liners (”…and remember, while you're out there risking life and limb through shot and shell, we'll be in here thinking what a sucker you are”) och fysiska komedi där varje broder balanserar ut den andra, filmen har så många skämt att det krävs att man ser den fler gånger för att greppa alla. En riktig pärla bland Marxfilmerna och ett onekligt mästerverk.
28. North By Northwest (1959)
Alfred Hitchcock ville göra något ”lättsamt” och valde att regissera manuset av Ernest Lehman. Självklart hjälpte Hitchcock också till med manuset och ut kommer ett mästerverk. Cary Grant och Eva Marie Saint (den blondaste av Hitchcocks blondiner) är skurna för rollerna. Här finns också många av de klassiska Hitchcock stunder och inte minst finalen på Mount Rushmore. Detta kanske inte är den bästa av Hitchcocks filmer men det är den mest actionfyllda spänningen han någonsin lyckades skapa.
29. Star Wars (1977)
Det är inte många filmer som har skapat en stor skara hängivna fans som Star Wars har. Star Wars skapades av George Lucas under en lång period och gav upphov till två uppföljare och tre prequels. Det är den allra första Star Wars filmen som fortsätter att vara den bästa. Här har vi allt ifrån härliga stridscener, coola ljusvärd och replikerna som får det att rysa i kroppen. Inte nog med det så är det fullt av teologiska antydningar och klassikiska berättarknep. En nostalgitripp för alla generationer sen 1977 och ett otroligt mästerverk.
30. Sherlock Jr. (1924)
Sherlock Jr. är onekligen en av de mest tekniskt framstående och djärvaste bland stumfilmskomedierna. Allt tack vare Buster Keaton, han regisserade och var huvudaktören och gjorde alla sina stunts själv (när han filmade denna film så bröt han nästan nacken). Den är bara 45 minuter lång men har fler skratt än många komedier har på två timmar. Sherlock Jr. är Buster Keatons allra bästa film (enligt mig) och som visar att både Busters hjärna och hjärta är på rätta ställena.
Kommentarer:
Trackback